Ett tidens tecken

I Nationalmuseums arkiv finns en samling dokument från Axel Gauffins arbete med monografin om Ivan Aguéli. Det här är ett exempel som jag tycker visar på hur små detaljer kan visa på ett viktigt sammanhang.

Monografin publicerades i två delar 1940-41 och brevet i det här kuvertet är daterat 1941 och skickades från Norge till Sverige.

Publicerat den
Kategoriserat som Uppsats

Besök på biblioteket

Idag var jag i Uppsala och besökte biblioteket Carolina Rediviva och satt med Svenska dagstidningar i några timmar. Jag sparade ner lite över 100 artiklar som kan komma att vara intressanta. De flesta har jag nog redan sedan tidigare, men förhoppningsvis kom något nytt med.

Så nu har jag ännu mer data att titta igenom. Men min magkänsla är ändå att jag inte har nog av det jag verkligen är ute efter, inte nog för att räcka till en c-uppsats. Hur det faktiskt ligger till kommer jag behöva klura ut ganska snart.

På Carolina Rediviva finns en dator som man använder för att komma åt Svenska dagstidningar. Man ska enligt bibliotekets webbsida boka in sig när man vill använda den. Men när jag kom dit så sa bibliotekarien att det var bara att gå dit, han kollade inte om jag hade bokat eller inte. Så jag gissar att det inte är så högt tryck på att använda den just nu i alla fall.

I samma rum som datorn finns bibliotekets mikrofilmsarkiv. Jag fick god lust att även leta där, men det är ett stort arbete förstås för man vet ju inte var man ska börja. En annan gång kanske.

Vi fick också handledare tilldelade idag så nu är det bara att ta kontakt. Med det säger jag trevlig helg!

Nu börjar uppsatsarbetet

Den här veckan har det varit lugnt på studiefronten och det var skönt. Jag har gått igenom mina sparade filer och försökt lägga upp ett arkiv för arbetet med c-uppsatsen.

Kommande vecka ska vi få veta vilken handledare vi har tilldelats. Sen vet jag inte hur det kommer fungera, men jag hoppas att vi kan ha ett snack så snart som möjligt för att få input på våra uppsatsidéer.

Jag lade mycket tid förra sommaren på att läsa på inom ett antal områden, t.ex. hermeneutik, idealtyper, kvalitativ metod m.fl. Nu måste jag nog gå igenom allt det igen för att se vad som fortfarande är relevant. Det är skönt att ha det i ryggen dock, det borde underlätta nu under våren.

Och på fredag har jag bokat tid i Uppsala för att sitta med databasen Svenska dagstidningar. Jag hoppas då kunna spara alla artiklar jag behöver för uppsatsen.

Svenska dagstidningar

Är du intresserad av att titta på vad svenska dagstidningar har skrivit om något är Kungliga Bibliotekets tjänst som heter just så ett bra ställe att leta på.

Tjänsten finns på webben men för full tillgång måste du använda speciellt utsedd dator på utvalda bibliotek. Du har alltså inte full tillgång hemifrån t.ex. Det är ju irriterande men inget du kan göra något åt. På deras hemsida står det:

Material som är upphovsrättsskyddat kan endast läsas i sin helhet på Kungliga biblioteket och på ytterligare några bibliotek.

Sen är själva söktjänsten inte den bästa heller men även det är det bara att leva med.

Jag har bokat tid i Uppsala om några veckor för att använda tjänsten några timmar. Jag hoppas då kunna hitta nog med material för c-uppsatsen.

En reflektion om teknik på c-kursen

Då är vi halvvägs genom c-kursen och jag vill dela med mig av en reflektion. Det är användningen av teknik i denna distanskurs.

När vi började kursen i höstas fick vi veta att vi skulle använda Zoom för seminarier. Jättebra, tyckte jag, för jag använder ju Zoom dagligen i jobbet och tycker det fungerar jättebra för allt möjligt. Att mötas, arbeta, samarbeta mm. på distans är verkligen möjligt.

Men när första seminariet drog igång fick vi veta att vi skulle bara använda textchatfunktionen i Zoom. What? År 2020 ska vi bara textchatta i Zoom?

Jag blev ganska irriterad.

På b-kursen med Linnéuniversitetet före sommaren hade vi videomöten och det fungerade riktigt bra. Visserligen var vi då en mindre grupp, men jag tycker nog Uppsala kunde uppdatera sitt arbetssätt. Vi pratar ändå om ett av Sverige största och ledande universitet.

Jag bör väl i rättvisans namn nämna att Zoomrummet i Uppsala kan vi använda när vi vill, även utanför schemalagda möten. Det är öppet hela tiden alltså.

Kursen har ett hem i Instructure.com. Där finns all information från lärarna samt ett diskussionsforum som vi alltså kan använda för att ställa frågor och diskutera saker. Det är en bra grund men Instructures diskussionsforum är riktigt uselt vilket inte direkt uppmanar oss deltagare att vara aktiva där.

Jag startade en Facebookgrupp och bjöd in mina studiekamrater dit. Alla har inte gått med förstås men vi är runt 10 där som faktiskt frågar varandra, delar tips mm. Den gruppen har blivit riktigt bra, tycker jag. Och jag misstänker att den blir än mer hjälpsam under uppsatsarbetet.

På en distanskurs år 2020-21 förväntar jag mig mer av lärosätet.

Publicerat den
Kategoriserat som Funderingar

Mål 2023

Efter gårdagens fundering om magisterexamen var jag idag i kontakt med en studievägledare. Och man kan faktiskt skriva magisteruppsats direkt efter kandidatuppsats men det betyder inte att du kan ta ut magisterexamen. Duh! Det borde jag ha förstått.

Hur som helst tänker jag nu att jag ska sikta direkt på master istället. När jag kollar kurser och tar i beaktande hur många poäng jag behöver på avancerad nivå landar jag på att skriva masteruppsatsen vårterminen 2023.

Det är förstås om de kurser jag behöver eller substitut ges och att jag kommer in på dem. Naturligtvis också att jag klarar av kurserna men det är jag inte irolig för (sa han kaxigt på ett sätt som säkerligen gör att han kommer få äta upp det).

Det är bra att ha en plan, eller hur? Sen blir det väl sällan som man planerat. Jag tycker i alla fall det är skönt att ha rätt ut det. Nu ska jag bara fixa c-uppsatsen.

Men sen då?

Jag tror jag skrev något tidigare om varför jag studerar konstvetenskap som en fritidssysselsättning, alltså vid sidan av att arbeta heltid. Och det är inte ett helt enkelt svar, men nu tänkte jag ta mig an frågan om vad händer sen då, efter du har pluggat klart?

Då måste man ställa sig frågan först, när är man klar?

Det vet jag ärligt talat inte. Förhoppningsvis klarar jag c-examen i vår, men sen finns förstås möjligheter att läsa vidare. Just nu känns det som att jag skulle vilja vidare till magister eller master och dit är vägen lång.

Då kan man antingen hitta ett program eller fortsätta, som jag har gjort hittills, läsa fristående kurser. Jag får nog ägna lite tid i vår att klura på den frågan. Men i nuläget lutar det åt fristående kurser. Det tar längre tid, men är mer flexibelt.

Problemet för mig är förstås att jag vill hitta något på 100% distans och halvfart. Det begränsar möjligheterna och jag kanske får göra avkall på det. Uppsala har en master på distans men den går helfart, vilket förstås blir en stor utmaning när man ska försöka jobba också.

Ser dock att Linnéuniversitetet har en 15hp kurs examensarbete magister. Om jag förstår det rätt så skulle jag kunna läsa den i höst, på distans och halvfart. Skulle passa mig fint.

Sen efter det? Who knows!

Läsuppgiften inskickad

Nu har jag precis skickat in inlämningsuppgiften för läsmomentet i kursen, alltså andra delkursen. Jag kan inte säga att jag är jättenöjd, vet flera saker som säkert skulle kunna förbättras, men jag tror inte att sitta på den några timmar till skulle hjälpa. Så jag släpper den.

Det här kan jag få äta upp förstås, men jag tror den är bra nog för att åtminstone bli godkänd. Hoppas det i alla fall.

Vi fick välja två böcker från en lista:

Alberti, Leon Battista, On the Art of Building in Ten Books
Alberti, Leon Battista, On Painting             
Cennini, Cennino, Boken om målarkonsten
Josephson, Ragnar, Konstverkets födelse
Ruskin, John, Seven Lamps of Architecture
Vitruvius, Om arkitektur: 10 böcker

Av dessa valde jag Cennino och Josephson.

Sen skulle vi välja en doktorsavhandling också och jag valde Axel Gauffins “Simon Marcus Larsson. Ett svenskt konstnärsöde”.

Sen skulle vi skriva en text på max fem sidor per bok/avhandling och vi fick ett antal vägledande frågor från lärarna.

Om något har räddat mig är att jag började läsa så snart jag kunde och har läst om varje text några gånger.

Insnöad

Säsongens första riktiga snötäcke ligger nu på marken. Det snöade tills tidigt i morse. Det frös till också efter midnatt så det är nog vanskligt för de som måste ut och köra nu.

Själv håller jag mig hemma och har precis satt mig vid datorn för att börja arbetsdagen. Den består dock av lite studier också. Jag har läst klart den tredje texten för den senaste inlämningsuppgiften och tanken är att jag skriver in de anteckningar jag gjort i boken i ett dokument som jag sen har som utgångspunkt för min text. Det blir nog lunchen som används till det.

Tankar om c-uppsatsen

En akademisk uppsats, oavsett nivå, är ett omfattande projekt som man måste förbereda sig för, ta på allvar och arbeta hårt för. Nu står jag inför min andra c-uppsats under vårterminen. Den första skrev jag för länge sedan i företagsekonomi.

Vad ska uppsatsen nu handla om? Min första tanke var att skriva om Axel Gauffins monografi om Ivan Aguéli som publicerades i två delar 1940 och 1941. Den använde jag i min b-uppsats liksom de allra flesta som skriver om Aguéli. Det har blivit en form av standardverk och används mycket. Min idé var då att analysera hur Gauffin skriver om Aguéli, hur han förhåller sig till konstnären, beskriver honom, och, kanske än viktigare, vad han utelämnar om Aguéli.

Under förra sommaren scannade jag hela monografin och ocr-ade den så att jag hade hela texten som en Wordfil. Min tanke var att det blir lättare att söka i texten då.

Men det slog mig att uppgiften blir väldigt omfattande. Med nästa 400 sidor text skulle det säkert bli en intressant uppgift men alldeles för stor för en c-uppsats. Så jag tänkte om.

Nu arbetar jag med tanken att istället studera hur monografin mottogs i Sverige när den publicerades. Alltså vad som skrevs i tidningar och på andra ställen om den. Hur beskrev man den? Hur recenserade man den? En receptionsstudie alltså.

Fördelen med det är att mängden material är mer hanterbar och jag har nog det mesta jag behöver redan. Dels från mitt besök på Nationalmuseums arkiv. Gauffin hade sparat en del klipp om monografin. Dels från Svenska Dagstidningar, KBs databas. Jag tänker att det vore intressant att få reda på hur ett sånt viktigt verk togs emot av samtiden, även om de då kanske inte visste hur viktig monografin skulle bli senare.