Axel Gauffin fascinerar mig

Det kommer säkert bli tydligt framöver men jag kan säga det redan nu, Axel Gauffin fascinerar mig. Jag kom först i kontakt med Gauffin när jag skrev b-uppsatsen. Eftersom jag skrev om Ivan Aguéli var Gauffins monografi om Aguéli en central källa. Det är svårt att tänka sig att någon skriver om Aguéli utan att på något sätt använda Gauffin, så central är monografin.

Och det är förstås på gott och ont. Visserligen finns ingen som säger emot vad Gauffin skriver om, men det skulle kunna vara så att Gauffin har hittat på eller vinklat vissa delar. Det vet vi helt enkelt inte.

Men det jag tycker är så fascinerande att Axel Gauffin var en så viktig person i svensk konst och kultur under många år. Han anställdes på Nationalmuseum som amanuens 1913 och 1925 utsågs han till överintendent och var det fram till sin pensionering 1942. Och han var en flitig skribent, inte bara i böcker men också i tidningar och i andra situationer.

Så att han var en viktig person i dessa kretsar torde det inte råda något tvivel om. Konstigare då att det finns så lite skrivet om honom. Det finns ingen biografi eller liknande, inte vad jag kan hitta i alla fall.

Kanske det inte finns något intressant att skriva om, vad vet jag, men jag gissar att det finns en hel del att gräva i för den som vill och kan.

Bild från Wikipedia.