Har Gauffin fel datum?

Ibland upptäcker man detaljer som andra hävdar är rätt men som man själv tycker verkar fel. Ett sådant fall står jag inför nu.

Procès des Trente som Ivan Aguéli var inblandad i 1894, när började och slutade den rättegången egentligen?

Tittar vi i Axel Gauffins biografi om Aguéli, den absolut mest hänvisade till källan om allt om Aguéli, kan vi läsa (sid 179):

Den 7 augusti börjar inför la cour d’assises de la Seine den med oerhörd spänning motsedda »procés des trente».

I Viveca Wessels bok ”Porträtt av en rymd” om Aguéli kan vi läsa (sid 178):

Rättegånge, ”Le procès des trente”, inleddes den 7 aug. 1894.

Men, tittar vi i Gazette des tribunaux (6-7 augusti) hittar vi något annat.

COUR D’ASSIESES DE LA SEINE

Présidence de M. Dayras, conseiller.

Audience du 6 août.

AFFILIATION A UNE ASSOCIATION DE MALFAITEURS (LOI DU 18 DÉCEMBRE 1893). – VOLS QUALIFIÉS ET COMPLICITÉ. – DÉTENTION D’ARMES PROHIBIT’ES. – D’ETENSION D’ENGINS EXPLOSIFS ET DE SUBSTANCES DESTINÉES A ENTRER DANS LA COMPOSITION D’UN EXPLOSIF.

Aujourd’hui commence, devant la Cour d’Assises, une grave et longue affaire, dans laquelle le ministère public demande la première application de la loi du 17 décembre 1893 relative aux associations de malfaiteurs.

Också i dagstidningar i Frankrike, här tar jag La Libre Parole som exempel, läser vi 6 augusti:

LE PROCÈS D’AUJOURD’HUI

C’est aujourd’hui que commence, devant la cour d’assises de la Seine, le grand procès des trente anarchistes on prétendus tels poursuivis pour ”affililiation à une association formée dans le but de préparer ou de commettre des crime contre la personne ou les proriétés, ou pour participation à une entente établie dans le même but”.

Till sist, från boken ”Ennemis d’État: les lois scélérates, des anarchistes aux terroristes” av Raphaël Kempf (sid 77):

Le procès qui s’ouvre le 6 août 1894 devant les assises de la Seine concerne donc les inculpés qui n’ont pas été relâchés à la suite de cette rafle.

Slutdatum för rättegången verkar dock Gauffin ha fått till rätt (sid 180):

Den frikännande domen den 12 augusti hälsas med glädje och tidningarna intervjua med intresse de till samhället återkomna fångarna.

Kan det vara så att denna lilla detalj blivit citerad och använd för att den blev fel i Gauffins text?

Kanske, eller så är det något jag missar.

Detta visar väl också på risken med att förlita sig på andrahandskällor.

Bilden är från Le Figaro 8 augusti 1894.

Rättegången Procès des trente

Rättegången Procès des trente som Ivan Aguéli var del av 1894 finns delvis beskriven lite här och där. Retronews är ett bra ställe att gräva på för där finns många dagstidningar från den tiden och det skrivs en hel del om rättegången. Problemet är att det finns så mycket där att det blir svårt att hitta till det som verkligen är värt något.

Men häromdagen hittade jag en sajt där det finns detaljerad och utförlig rapportering från rättegången.

Gazette de tribunaux verkar vara en tidskrift som bara handlar om rapportering från pågående rättegångar.

Om du går hit och klickar vidare till 1894 (första dagen var 6-7 augusti) hittar du deras rapportering om Procès des trente.

Sébastian Faure blickar tillbaka

Sébastian Faure spelade en av huvudrollerna i Procès des trente 1894, rättegången som Ivan Aguéli var med i. Två år senare blickade Faure tillbaka på rättegången och hans texter finns samlade i en pdf.

I pdf-filen kan vi läsa att Faures texter kommer från en serie artiklar i tidningen Le Libértaire. Och en trevlig överraskning är att artiklarna går att hitta med Retronews. Om du vill kolla upp artiklarna är det:

  • Nummer 41, 22 augusti
  • Nummer 43, 5 september
  • Nummer 47, 3 oktober
  • Nummer 48, 10 oktober
  • Nummer 49, 17 oktober
  • Nummer 50, 24 oktober
  • Nummer 51, 31 oktober
  • Nummer 52, 6 november
  • Nummer 54 20 november
  • Nummer 55, 27 november
  • Nummer 57 10 december
  • Nummer 58, 17 december

En dyster julafton 1893

Det finns många händelser i Ivan Aguélis liv som är värda att uppmärksamma av olikas anledningar. I svenska tidningar förekommer den här berättelsen om en tragisk händelse julen 1893. Den involverar inte Aguéli själv men väl hans mor.

I Köpings Tidning, 2 januari 1893 läser vi:

En dyster julafton. TJänsteflickan Inga Mathilda Johansson, i tjänst hos änkefri Agelii i Sala, afhände sig lifvet förliden julafton å därvarande lasarätt genom intagande af fosfor och saffran. Motivet var det vid dessa fosfordramer vanliga. Hon erkända före sin död sitt tilltag för sköterskan å lasarättet. Flickan, som var endast 18 år gammal, hade innehavande höst inflyttat till Sala från Kila församling.

I Vestergötlands Annonsblad, 7 januari 1893 läser vi:

För att hon icke trifdes i sin tjänst into 19åriga tjänsteflickan Inga Matilda Johansdotter hos fru Agelii i Sala saffran och fosfor i sådan mängd, att hon på julaftonen dog på lasarettet, berättar S. A.

Även om Köpings Tidning inte skriver ut det så kan vi nog anta att stackars Inga Mathilda Johansson var gravid. RFSU berättar:

I slutet av 1800-talet använde kvinnor fosfor från tändstickor för att själva framkalla abort. Fosfor var inte bara effektivt utan mycket farligt. Det skrapades av tändstickorna och blandades sedan ut med till exempel mjölk och dracks. Många kvinnor blev fosforförgiftade och dog. Fosfortändstickor förbjöds sedan 1901 av precis den här anledningen.

Publicerat den
Kategoriserat som Aguéli

Spännande böcker

Julafton är över och idag tar vi det lugnt, bara chillar framför tv och brasa. För mig återstår att skriva klart uppgiften i konstpedagogik, det praktiska momentet, men det börjar jag nog inte med idag.

Däremot har jag köpt några intressanta böcker som kommer ta min uppmärksamhet. Framför allt är den den här boken som jag ser fram emot: Le mouvement anarchiste en France. Alltså den anarkistiska rörelsen i Frankrike. Men hur passar den in i konstvetenskap?

Det gör den väl egentligen inte, men Ivan Aguéli fängslades 1894 för att ha inhyst en misstänkt anarkist. Han blev del av en känd rättegång som går under namnet Procès des trente. Det verkar inte finnas mycket skrivet om den på svenska, men den är däremot känd i Frankrike. Kanske inte så konstigt med tanke på att anarkismen var mycket mer aktiv och uppmärksammad där än här hemma. Det finns en hel del i Axel Gauffins biografi om Aguéli och rättegången, värt att läsa om du är intresserad.

Den rättsprocessen är det första jag har hittat i svensk press om Aguéli, då fortfarande under namnet Agelii. Någon gång vill jag gå igenom alla de artiklar jag sparat för att se vad det går att göra av dem. Aguéli förekommer också en hel del i fransk press det året.

Förhoppningsvis får jag anledning att återkomma till ämnet.

God fortsättning!

Konstpedagogik

Kursen jag läser nu heter 4kd102 konstpedagogik. Vi läser en hel del litteratur förstås, skriver uppgifter och diskuterar på webben. Den stora uppgiften är att planera, genomföra och utvärdera ett konstpedagogiskt moment.

För min del tänker jag göra det på Aguélimuseet och jag var och pratade med dem idag. Min tanke är att genomföra ett enklare moment på museet. Det kommer inbegripa att allmänheten får vara med, vi pratar lite om Aguéli, de får titta på hans målningar och försöka skissa något i hans anda, och vi avslutar med en diskussion. Ganska enkelt, men hoppas det blir bra.

Jag är väldigt glad att museet har gått med på att låta mig göra det här och till och med lägga upp det som evenemang på sin facebooksida.

Uppdatering: här är museets inlägg om min workshop.

Uppdatering

Hur går det då med studierna, kanske du undrar? Ja, bra, skulle jag säga. Vi väntar på återkoppling och betyg på 4kd111, kursen om teori och metod, vilket skulle komma denna vecka enligt läraren. Jag är inte så nöjd med vad jag åstadkom på den kursen, så är mer än glad om det blir godkänt. Läraren verkar ganska flexibel så hoppas att han tycker det är ok att jag gick lite utanför vad instruktionerna specade.

Sen har vi börjat på 4kd102 konstpedagogik. Jag har läst en kurs i konstpedagogik tidigare men det blev väl aldrig riktigt min grej. Nu är jag mer intresserad, antagligen för att jag skrev lite om museer och Gadamer framförallt i 4kd111. I 4kd102 är den stora inlämningsuppgiften att planera, genomföra och utvärdera ett praktiskt konstpedagogiskt moment. Jag har tänkt göra något i samarbete med Aguélimuseet men mer om det senare.

Godkänd!

Idag kom då till sist mejlet som meddelade att jag är godkänd för uppsatsen, ja, för hela c-kursen. Otroligt skönt förstås, att det nu är officiellt och inrapporterat. Nu kan jag börja tänka på nästa uppsats.

Jag väntar med att länka till den tills den finns publicerad i Diva. Det blir min första uppsats som är publicerad på det sättet. Min kandidatuppsats från för länge sedan, då i företagsekonomi, publicerades aldrig. Undrar om Diva ens fanns på den tiden.

Nu ligger en sommar utan sommarkurs framför mig. Jag kom inte in på de jag ville gå. Men jag tänker jag ska förbereda mig för höstens studier och framtida uppsatser. Även om jag inte vet vilka kurser jag kommer in på till hösten så ska jag börja samla på mig böcker så det är gjort.

Sen har jag förstås många idéer om uppsatser, det är det sällan någon brist på. Men jag ska försöka fokusera på något eller några områden och börja min research. Klart är dock att jag vill fortsätta med Aguéli på något sätt.

Sverige genom konstnärens öga

Boken ”Sverige genom konstnärens öga” av Nils-Olof Nilsson innehåller Aguéli på några ställen. Inte mycket, men en del. Kanske värt att kolla upp den om du är intresserad av Aguéli.

Publicerat den
Kategoriserat som Aguéli