Kategori: Konstvetenskap

Det har återigen gått ett antal veckor sedan min senaste uppdatering. Vad har då hänt? En hel del faktiskt.

Den stora händelsen var att jag drabbades av akut infektion i gallblåsan. Timingen var synnerligen dålig för jag fick ställa in ett zoommöte jag hade inbokat med min handledare, så det blev en vecka försenat. Men operationen gick bra och jag har återhämtat mig väl.

När jag väl hade zoommötet med handledare blev jag mest konfunderad. Min tanke på att göra en analys av Gauffins monografi tyckte han inte om. Så efter att jag presenterat ett antal andra idéer landade vi (eller han egentligen) på att jag kunde göra någon sorts bildanalys av Aguélis landskapsbilder från Egypten. Jag tror handledare tyckte det var en bra idé främst för att han själv gillar just de målningarna. Så jag tog det med mig och sa att jag skulle gå till Aguélimuseet och se vilka målningar där som kan vara passande.

Jag besökte Aguélimuseet när de öppnade igen 6:e mars men för mig föll snabbt idén om Aguélis målningar från Egypten, det finns helt enkelt för få på museet.

Däremot tyckte jag att porträtt skulle vara en väg framåt. På museet finns 10 porträtt målade av Aguéli främst i början av hans karriär som konstnär och från den senare delen.

Min tanke blev då att med Panofskys ikonologiska modell analyser porträtten. Exakt vad frågeställning och syfte är vet jag inte, men det känns som en väg framåt. Det skickade jag till handledaren tillsammans med den text jag har skapat hittills och väntar på återkoppling från honom.

Men jag har inte satt och väntat på återkopplingen utan jobbat vidare i den riktningen. Nu har jag i princip ett klart avsnitt om metod (Panofsky), material för att skriva teoriavsnittet (hermeneutik, framförallt Gadamer), grunden till ämnesval (stolpar som måste skrivas ut och ihop), och en rad andra delar av första kapitlet.

Det känns skönt och som att jag kommer någonstans, vilket är viktigt för tiden går. Sen får vi se vad handledaren tycker. Men om han skjuter ner även denna inriktning hoppas jag han har något mer konkret att komma med som alternativ. Jag kan ju inte fortsätta ändra inriktning för att han inte gillar den i alla evighet. Som sagt, tiden går.

Den här veckan har det varit lugnt på studiefronten och det var skönt. Jag har gått igenom mina sparade filer och försökt lägga upp ett arkiv för arbetet med c-uppsatsen.

Kommande vecka ska vi få veta vilken handledare vi har tilldelats. Sen vet jag inte hur det kommer fungera, men jag hoppas att vi kan ha ett snack så snart som möjligt för att få input på våra uppsatsidéer.

Jag lade mycket tid förra sommaren på att läsa på inom ett antal områden, t.ex. hermeneutik, idealtyper, kvalitativ metod m.fl. Nu måste jag nog gå igenom allt det igen för att se vad som fortfarande är relevant. Det är skönt att ha det i ryggen dock, det borde underlätta nu under våren.

Och på fredag har jag bokat tid i Uppsala för att sitta med databasen Svenska dagstidningar. Jag hoppas då kunna spara alla artiklar jag behöver för uppsatsen.

Jag tror jag skrev något tidigare om varför jag studerar konstvetenskap som en fritidssysselsättning, alltså vid sidan av att arbeta heltid. Och det är inte ett helt enkelt svar, men nu tänkte jag ta mig an frågan om vad händer sen då, efter du har pluggat klart?

Då måste man ställa sig frågan först, när är man klar?

Det vet jag ärligt talat inte. Förhoppningsvis klarar jag c-examen i vår, men sen finns förstås möjligheter att läsa vidare. Just nu känns det som att jag skulle vilja vidare till magister eller master och dit är vägen lång.

Då kan man antingen hitta ett program eller fortsätta, som jag har gjort hittills, läsa fristående kurser. Jag får nog ägna lite tid i vår att klura på den frågan. Men i nuläget lutar det åt fristående kurser. Det tar längre tid, men är mer flexibelt.

Problemet för mig är förstås att jag vill hitta något på 100% distans och halvfart. Det begränsar möjligheterna och jag kanske får göra avkall på det. Uppsala har en master på distans men den går helfart, vilket förstås blir en stor utmaning när man ska försöka jobba också.

Ser dock att Linnéuniversitetet har en 15hp kurs examensarbete magister. Om jag förstår det rätt så skulle jag kunna läsa den i höst, på distans och halvfart. Skulle passa mig fint.

Sen efter det? Who knows!

En akademisk uppsats, oavsett nivå, är ett omfattande projekt som man måste förbereda sig för, ta på allvar och arbeta hårt för. Nu står jag inför min andra c-uppsats under vårterminen. Den första skrev jag för länge sedan i företagsekonomi.

Vad ska uppsatsen nu handla om? Min första tanke var att skriva om Axel Gauffins monografi om Ivan Aguéli som publicerades i två delar 1939 och 1941. Den använde jag i min b-uppsats liksom de allra flesta som skriver om Aguéli. Det har blivit en form av standardverk och används mycket. Min idé var då att analysera hur Gauffin skriver om Aguéli, hur han förhåller sig till konstnären, beskriver honom, och, kanske än viktigare, vad han utelämnar om Aguéli.

Under förra sommaren scannade jag hela monografin och ocr-ade den så att jag hade hela texten som en Wordfil. Min tanke var att det blir lättare att söka i texten då.

Men det slog mig att uppgiften blir väldigt omfattande. Med nästa 400 sidor text skulle det säkert bli en intressant uppgift men alldeles för stor för en c-uppsats. Så jag tänkte om.

Nu arbetar jag med tanken att istället studera hur monografin mottogs i Sverige när den publicerades. Alltså vad som skrevs i tidningar och på andra ställen om den. Hur beskrev man den? Hur recenserade man den? En receptionsstudie alltså.

Fördelen med det är att mängden material är mer hanterbar och jag har nog det mesta jag behöver redan. Dels från mitt besök på Nationalmuseums arkiv. Gauffin hade sparat en del klipp om monografin. Dels från Svenska Dagstidningar, KBs databas. Jag tänker att det vore intressant att få reda på hur ett sånt viktigt verk togs emot av samtiden, även om de då kanske inte visste hur viktig monografin skulle bli senare.