Proces des trente – Konstvetenskap

Har Gauffin fel datum?

Ibland upptäcker man detaljer som andra hävdar är rätt men som man själv tycker verkar fel. Ett sådant fall står jag inför nu.

Procès des Trente som Ivan Aguéli var inblandad i 1894, när började och slutade den rättegången egentligen?

Tittar vi i Axel Gauffins biografi om Aguéli, den absolut mest hänvisade till källan om allt om Aguéli, kan vi läsa (sid 179):

Den 7 augusti börjar inför la cour d’assises de la Seine den med oerhörd spänning motsedda »procés des trente».

I Viveca Wessels bok ”Porträtt av en rymd” om Aguéli kan vi läsa (sid 178):

Rättegånge, ”Le procès des trente”, inleddes den 7 aug. 1894.

Men, tittar vi i Gazette des tribunaux (6-7 augusti) hittar vi något annat.

COUR D’ASSIESES DE LA SEINE
Présidence de M. Dayras, conseiller.
Audience du 6 août.
AFFILIATION A UNE ASSOCIATION DE MALFAITEURS (LOI DU 18 DÉCEMBRE 1893). – VOLS QUALIFIÉS ET COMPLICITÉ. – DÉTENTION D’ARMES PROHIBIT’ES. – D’ETENSION D’ENGINS EXPLOSIFS ET DE SUBSTANCES DESTINÉES A ENTRER DANS LA COMPOSITION D’UN EXPLOSIF.
Aujourd’hui commence, devant la Cour d’Assises, une grave et longue affaire, dans laquelle le ministère public demande la première application de la loi du 17 décembre 1893 relative aux associations de malfaiteurs.

Också i dagstidningar i Frankrike, här tar jag La Libre Parole som exempel, läser vi 6 augusti:

LE PROCÈS D’AUJOURD’HUI
C’est aujourd’hui que commence, devant la cour d’assises de la Seine, le grand procès des trente anarchistes on prétendus tels poursuivis pour ”affililiation à une association formée dans le but de préparer ou de commettre des crime contre la personne ou les proriétés, ou pour participation à une entente établie dans le même but”.

Till sist, från boken ”Ennemis d’État: les lois scélérates, des anarchistes aux terroristes” av Raphaël Kempf (sid 77):

Le procès qui s’ouvre le 6 août 1894 devant les assises de la Seine concerne donc les inculpés qui n’ont pas été relâchés à la suite de cette rafle.

Slutdatum för rättegången verkar dock Gauffin ha fått till rätt (sid 180):

Den frikännande domen den 12 augusti hälsas med glädje och tidningarna intervjua med intresse de till samhället återkomna fångarna.

Kan det vara så att denna lilla detalj blivit citerad och använd för att den blev fel i Gauffins text?

Kanske, eller så är det något jag missar.

Detta visar väl också på risken med att förlita sig på andrahandskällor.

Bilden är från Le Figaro 8 augusti 1894.

Rättegången Procès des trente som Ivan Aguéli var del av 1894 finns delvis beskriven lite här och där. Retronews är ett bra ställe att gräva på för där finns många dagstidningar från den tiden och det skrivs en hel del om rättegången. Problemet är att det finns så mycket där att det blir svårt att hitta till det som verkligen är värt något.

Men häromdagen hittade jag en sajt där det finns detaljerad och utförlig rapportering från rättegången.

Gazette de tribunaux verkar vara en tidskrift som bara handlar om rapportering från pågående rättegångar.

Om du går hit och klickar vidare till 1894 (första dagen var 6-7 augusti) hittar du deras rapportering om Procès des trente.

Sébastian Faure blickar tillbaka

Sébastian Faure spelade en av huvudrollerna i Procès des trente 1894, rättegången som Ivan Aguéli var med i. Två år senare blickade Faure tillbaka på rättegången och hans texter finns samlade i en pdf.

I pdf-filen kan vi läsa att Faures texter kommer från en serie artiklar i tidningen Le Libértaire. Och en trevlig överraskning är att artiklarna går att hitta med Retronews. Om du vill kolla upp artiklarna är det:

Nummer 41, 22 augusti
Nummer 43, 5 september
Nummer 47, 3 oktober
Nummer 48, 10 oktober
Nummer 49, 17 oktober
Nummer 50, 24 oktober
Nummer 51, 31 oktober
Nummer 52, 6 november
Nummer 54 20 november
Nummer 55, 27 november
Nummer 57 10 december
Nummer 58, 17 december

Spännande böcker

Julafton är över och idag tar vi det lugnt, bara chillar framför tv och brasa. För mig återstår att skriva klart uppgiften i konstpedagogik, det praktiska momentet, men det börjar jag nog inte med idag.

Däremot har jag köpt några intressanta böcker som kommer ta min uppmärksamhet. Framför allt är den den här boken som jag ser fram emot: Le mouvement anarchiste en France. Alltså den anarkistiska rörelsen i Frankrike. Men hur passar den in i konstvetenskap?

Det gör den väl egentligen inte, men Ivan Aguéli fängslades 1894 för att ha inhyst en misstänkt anarkist. Han blev del av en känd rättegång som går under namnet Procès des trente. Det verkar inte finnas mycket skrivet om den på svenska, men den är däremot känd i Frankrike. Kanske inte så konstigt med tanke på att anarkismen var mycket mer aktiv och uppmärksammad där än här hemma. Det finns en hel del i Axel Gauffins biografi om Aguéli och rättegången, värt att läsa om du är intresserad.

Den rättsprocessen är det första jag har hittat i svensk press om Aguéli, då fortfarande under namnet Agelii. Någon gång vill jag gå igenom alla de artiklar jag sparat för att se vad det går att göra av dem. Aguéli förekommer också en hel del i fransk press det året.

Förhoppningsvis får jag anledning att återkomma till ämnet.

God fortsättning!