Några veckor har gått

Det har gått några veckor sedan uppsatskursen började, vi har fått våra handledare och arbetet borde vara i full gång. Jag känner dock att det går trögt med bara spridda ögonblick av en känsla av framgång.

Jag har börjat skriva på inledningen, bakgrunden till min uppsats, som ska leda vidare till syfte, frågeställningar, teori, metod osv. Jag har sedan förra sommaren en hel del litteratur som jag läst och skrivit ner viktiga bitar, så det är bara att börja gå igenom och sätta in på rätt ställen. Det borde förstås stå “bara”, för det är ingen enkel uppgift.

När jag gått igenom det material jag redan har så känns det ändå ganska bra, som att jag har allt jag behöver. Det är en skön känsla.

Det är lätt att tänka att man behöver bara lite mer material, läsa en bok till, hitta en till artikel. Och det är nog en av de svåraste sakerna med att skriva uppsats, att veta när nog är nog (enough is enough). Saken är väl den också att det finns alltid mer att hitta och läsa, mer att ställa sina tankar mot, fler modeller att använda osv.

Så nu försöker jag stanna av att läsa mer och ta hand om det jag har. Och att inte fastna i att allt ska bli så bra utan att försöka jobba vidare. Det är inte lätt men det är så jag kommer vidare.

Ett tidens tecken

I Nationalmuseums arkiv finns en samling dokument från Axel Gauffins arbete med monografin om Ivan Aguéli. Det här är ett exempel som jag tycker visar på hur små detaljer kan visa på ett viktigt sammanhang.

Monografin publicerades i två delar 1940-41 och brevet i det här kuvertet är daterat 1941 och skickades från Norge till Sverige.

Publicerat den
Kategoriserat som Uppsats

Besök på biblioteket

Idag var jag i Uppsala och besökte biblioteket Carolina Rediviva och satt med Svenska dagstidningar i några timmar. Jag sparade ner lite över 100 artiklar som kan komma att vara intressanta. De flesta har jag nog redan sedan tidigare, men förhoppningsvis kom något nytt med.

Så nu har jag ännu mer data att titta igenom. Men min magkänsla är ändå att jag inte har nog av det jag verkligen är ute efter, inte nog för att räcka till en c-uppsats. Hur det faktiskt ligger till kommer jag behöva klura ut ganska snart.

På Carolina Rediviva finns en dator som man använder för att komma åt Svenska dagstidningar. Man ska enligt bibliotekets webbsida boka in sig när man vill använda den. Men när jag kom dit så sa bibliotekarien att det var bara att gå dit, han kollade inte om jag hade bokat eller inte. Så jag gissar att det inte är så högt tryck på att använda den just nu i alla fall.

I samma rum som datorn finns bibliotekets mikrofilmsarkiv. Jag fick god lust att även leta där, men det är ett stort arbete förstås för man vet ju inte var man ska börja. En annan gång kanske.

Vi fick också handledare tilldelade idag så nu är det bara att ta kontakt. Med det säger jag trevlig helg!

Nu börjar uppsatsarbetet

Den här veckan har det varit lugnt på studiefronten och det var skönt. Jag har gått igenom mina sparade filer och försökt lägga upp ett arkiv för arbetet med c-uppsatsen.

Kommande vecka ska vi få veta vilken handledare vi har tilldelats. Sen vet jag inte hur det kommer fungera, men jag hoppas att vi kan ha ett snack så snart som möjligt för att få input på våra uppsatsidéer.

Jag lade mycket tid förra sommaren på att läsa på inom ett antal områden, t.ex. hermeneutik, idealtyper, kvalitativ metod m.fl. Nu måste jag nog gå igenom allt det igen för att se vad som fortfarande är relevant. Det är skönt att ha det i ryggen dock, det borde underlätta nu under våren.

Och på fredag har jag bokat tid i Uppsala för att sitta med databasen Svenska dagstidningar. Jag hoppas då kunna spara alla artiklar jag behöver för uppsatsen.

Men sen då?

Jag tror jag skrev något tidigare om varför jag studerar konstvetenskap som en fritidssysselsättning, alltså vid sidan av att arbeta heltid. Och det är inte ett helt enkelt svar, men nu tänkte jag ta mig an frågan om vad händer sen då, efter du har pluggat klart?

Då måste man ställa sig frågan först, när är man klar?

Det vet jag ärligt talat inte. Förhoppningsvis klarar jag c-examen i vår, men sen finns förstås möjligheter att läsa vidare. Just nu känns det som att jag skulle vilja vidare till magister eller master och dit är vägen lång.

Då kan man antingen hitta ett program eller fortsätta, som jag har gjort hittills, läsa fristående kurser. Jag får nog ägna lite tid i vår att klura på den frågan. Men i nuläget lutar det åt fristående kurser. Det tar längre tid, men är mer flexibelt.

Problemet för mig är förstås att jag vill hitta något på 100% distans och halvfart. Det begränsar möjligheterna och jag kanske får göra avkall på det. Uppsala har en master på distans men den går helfart, vilket förstås blir en stor utmaning när man ska försöka jobba också.

Ser dock att Linnéuniversitetet har en 15hp kurs examensarbete magister. Om jag förstår det rätt så skulle jag kunna läsa den i höst, på distans och halvfart. Skulle passa mig fint.

Sen efter det? Who knows!

Tankar om c-uppsatsen

En akademisk uppsats, oavsett nivå, är ett omfattande projekt som man måste förbereda sig för, ta på allvar och arbeta hårt för. Nu står jag inför min andra c-uppsats under vårterminen. Den första skrev jag för länge sedan i företagsekonomi.

Vad ska uppsatsen nu handla om? Min första tanke var att skriva om Axel Gauffins monografi om Ivan Aguéli som publicerades i två delar 1939 och 1941. Den använde jag i min b-uppsats liksom de allra flesta som skriver om Aguéli. Det har blivit en form av standardverk och används mycket. Min idé var då att analysera hur Gauffin skriver om Aguéli, hur han förhåller sig till konstnären, beskriver honom, och, kanske än viktigare, vad han utelämnar om Aguéli.

Under förra sommaren scannade jag hela monografin och ocr-ade den så att jag hade hela texten som en Wordfil. Min tanke var att det blir lättare att söka i texten då.

Men det slog mig att uppgiften blir väldigt omfattande. Med nästa 400 sidor text skulle det säkert bli en intressant uppgift men alldeles för stor för en c-uppsats. Så jag tänkte om.

Nu arbetar jag med tanken att istället studera hur monografin mottogs i Sverige när den publicerades. Alltså vad som skrevs i tidningar och på andra ställen om den. Hur beskrev man den? Hur recenserade man den? En receptionsstudie alltså.

Fördelen med det är att mängden material är mer hanterbar och jag har nog det mesta jag behöver redan. Dels från mitt besök på Nationalmuseums arkiv. Gauffin hade sparat en del klipp om monografin. Dels från Svenska Dagstidningar, KBs databas. Jag tänker att det vore intressant att få reda på hur ett sånt viktigt verk togs emot av samtiden, även om de då kanske inte visste hur viktig monografin skulle bli senare.