På kursen Bilden som vetenskaplig källa får vi prova på en nygammal redovisningsmetod: muntlig presentation.
Jag kan inte minnas när jag redovisade muntligt förra gången. Någon gång när jag pluggade första varvet så att säga, på 1990-talet, gissar jag.
Men nu har vi en uppgift som ska redovisas muntligt i ett zoommöte, på 5-7 minuter. Uppgiften lyder så hör:
1) Tag först del av texterna av Manghani och i Bredekamp (red).
2) Välj därefter ett eget (natur)vetenskapligt bildmaterial som fångat ditt intresse. Beskriv vad du ser, undersök bildmaterialets sociala biografi (i den mån det går) och formulera en egen problemställning riktad mot materialet. Denna problemställning kan exempelvis handla om hur effektivt bilden kommunicerar vad den är avsedd att kommunicera, om bilden är vilseledande eller om bilden – inom ramen för ett nytt sammanhang – har börjat ”fungera” på ett oväntat sätt. Tag hjälp av kurslitteraturen och referera gärna explicit till denna.
3) Förbered en kortare presentation om cirka 5-7 minuter (förbered dig gärna att dela din skärm på Zoom under din presentation).
Jag är nu klar med mitt manus, tror jag i alla fall. Jag har läst det högt flera gånger, filat lite, spelat in, tittat på inspelningen (alltid hemskt!) osv.
Redovisningen i Zoom är på onsdag men då kan jag inte vara med pga. jobbet, så jag får spela in i stället och skicka in länken till filmen till läraren. Så i morgon first thing spelar jag in.
Och det har varit intressant att göra på detta sättet. I grunden är ju researchen densamma, men att skriva manus är ändå annorlunda än en inlämningstext.
När jag skriver manus skriver jag talspråk; ”dom” i stället för ”de” eller ”dem”. När jag skriver manus som ska läsas från en prompter skriver jag oftast bara i stora bokstäver, dock inte denna gången. Jag spelar in med OBS och webbkamera och har texten framför mig på skärmen och bläddrar med musen.