Andra delkursen kallas läsmoment och beskrivs så här:
“Momentet innebär dels studium av äldre litteratur av sådan art att studenten förväntas vara förtrogen med den, dels studium av svenska doktorsavhandlingar.”

Den stora skillnaden från första delkursen är att man nu studerar helt på egen hand, man har inga seminarier. En tanke är säkert att studenten ska förberedas för uppsatsarbetet som är eget arbete.

Som student får man välja mellan ett antal böcker att skriva om och sen ska man också hitta en svensk doktorsavhandling. Jag valde Cennino Cennini “Boken om målarkonsten” och Ragnar Josephsson “Konstverkets födelse”. Det är böckerna. Sen valde jag Axel Gauffins avhandling om Simon Marcus Larsson.

Lärarna ger ett antal frågeställningar om varje text som man ska ta upp i sina svar. Nu har jag inte lämnat in och fått betyg än, men uppgiften passade mig ganska bra. Det knepiga, för de flesta, tror jag är att arbeta helt på egen hand. Man måste börja i tid så det inte blir alltför mycket att göra på slutet. Jag hade läst klart alla tre texterna före juluppehållet så jag kunde koncentrera mig på att skriva då och det fungerade bra.

Delkursen beskrivs så här:
“Den inledande delkursen ger kunskaper om konstteorins och estetikens historia, materialkunskap och dokumentation samt kriterier för vetenskaplig text.”

Vi fick ett antal inlämningsuppgifter med frågor att besvara utifrån kurslitteraturen som var Gombrich “Art and illusion : a study in the psychology of pictorial representation” och Kjørup “Människovetenskaperna : problem och traditioner i humanioras vetenskapsteori”. Varje vecka hade vi ett digital seminiarum där vi kunde diskutera kring litteraturen med lärare och varandra.

Båda böckerna är ganska mastiga och svåra, tycker jag. Jag fick läsa dem flera gånger för att ens försöka komma närmare texten. Så ett bra tips är att börja läsa tidigt och läsa om, även innan du vet vad inlämningsuppgifterna är.

Inlämningsuppgifterna handlade i stora drag om att läsa olika vetenskapliga artiklar och svara på frågor som vilken teori använder sig författaren av eller vilken vetenskaplig tradition tillhör hen. I många fall så måste man liksom läsa mellan raderna eller tränga in bakom texten och göra ett rimligt antagande och bygga argumentation för det antagandet utifrån litteraturen.

Jag kan ha fel förstås men min uppfattning är att lärarna vill se att du har läst artiklarna och litteraturen samt att du kan resonera utifrån litteraturen. Det handlar mindre (eller inte alls) om att du gör rätt eller fel val utan att du visar att du har tillgodogjort dig litteraturen och kan beskriva ditt resonemang. Det är svårt för man vill instinktivt svara rätt men jag tror inte det i alla fall finns ett rätt eller fel svar.

Så första delkursen var intensiv men mycket att läsa och ta till sig. Seminarierna som vi hade i Zoom (och bara textchatten i Zoom, inga videomöten) var inte så hjälpsamma tycker jag, inte för att skriva inlämningsuppgifterna i alla fall.

Inför höstterminen 2020 kom jag in på c-kursen i konstvetenskap vid Uppsala universitet. Den löper hösttermin och vårtermin på distans 50% studietakt.

Kursen består av tre delkurser.

Första delkursen (7,5hp) heter teori och metod och i den skriver man ett antal inlämningsuppgifter utifrån att ha läst texter i artoklar och böcker. Under kursen har man digitala seminarier, ett i veckan, där deltagare och lärare diskuterar centrala frågor.

Andra delkursen (7,5hp) kallas läsmoment och i den arbetatar man på egen hand utan seminarier. Man läser två böcker och en doktorsavhandling och skriver om dem utifrån frågor man får från lärarna. Jag har läst Cennino Cennini “Boken om målarkonsten”, Ragnar Josephsson “Konstverkets födelse” och Axel Gauffins avhandling om Simon Marcus Larsson.

Sista delkursen är att skriva uppsatsen (15hp).

Just nu är vi i slutfasen av andra delkursen som ska lämnas in senast 17 januari. Jag har två texter klara och känner mig väl hyfsad nöjd.

Min b-uppsats i konstvetenskap har titeln “Det oändligas expansion. En förklaring till Ivan Aguélis målning Gotländskt landskap med en biografisk metod” och den lades upp vid Linnéuniversitetet.

Abstrakt

Ivan Aguéli målade Gotländskt landskap 1892. Det är en landskapsmålning som tillsammans med andra målningar från samma tid representerar en tydlig kursändring i Aguélis konstnärskap. Med en biografisk metod spåras i uppsatsen möjliga anledningar till den nya inriktningen i Aguélis konst som de tar sig uttryck i Gotländskt landskap. Uppsatsen fokuserar på tiden före Aguélis första resa till Frankrike 1890, vad som hände i framförallt Paris, och tiden efter det, då han vistades en del på Gotland igen. Resultatet visar att den nya inriktningen i Aguélis konst kan spåras framförallt till hans möte i Paris med Emile Bernard vilket för Aguéli innebar en introduktion till syntetismens och symbolismens läror.

Du kan ladda ner den här.

Det var länge sedan, flera år faktiskt, sedan jag bloggade senast. Men nu kände jag att jag ville prova på det igen.

Vad ska det då handla om? Som bloggens namn antyder så ska det handla om mina studier i konstvetenskap.