Läsuppgiften inskickad

Nu har jag precis skickat in inlämningsuppgiften för läsmomentet i kursen, alltså andra delkursen. Jag kan inte säga att jag är jättenöjd, vet flera saker som säkert skulle kunna förbättras, men jag tror inte att sitta på den några timmar till skulle hjälpa. Så jag släpper den.

Det här kan jag få äta upp förstås, men jag tror den är bra nog för att åtminstone bli godkänd. Hoppas det i alla fall.

Vi fick välja två böcker från en lista:

Alberti, Leon Battista, On the Art of Building in Ten Books
Alberti, Leon Battista, On Painting             
Cennini, Cennino, Boken om målarkonsten
Josephson, Ragnar, Konstverkets födelse
Ruskin, John, Seven Lamps of Architecture
Vitruvius, Om arkitektur: 10 böcker

Av dessa valde jag Cennino och Josephson.

Sen skulle vi välja en doktorsavhandling också och jag valde Axel Gauffins ”Simon Marcus Larsson. Ett svenskt konstnärsöde”.

Sen skulle vi skriva en text på max fem sidor per bok/avhandling och vi fick ett antal vägledande frågor från lärarna.

Om något har räddat mig är att jag började läsa så snart jag kunde och har läst om varje text några gånger.

Insnöad

Säsongens första riktiga snötäcke ligger nu på marken. Det snöade tills tidigt i morse. Det frös till också efter midnatt så det är nog vanskligt för de som måste ut och köra nu.

Själv håller jag mig hemma och har precis satt mig vid datorn för att börja arbetsdagen. Den består dock av lite studier också. Jag har läst klart den tredje texten för den senaste inlämningsuppgiften och tanken är att jag skriver in de anteckningar jag gjort i boken i ett dokument som jag sen har som utgångspunkt för min text. Det blir nog lunchen som används till det.

Tankar om c-uppsatsen

En akademisk uppsats, oavsett nivå, är ett omfattande projekt som man måste förbereda sig för, ta på allvar och arbeta hårt för. Nu står jag inför min andra c-uppsats under vårterminen. Den första skrev jag för länge sedan i företagsekonomi.

Vad ska uppsatsen nu handla om? Min första tanke var att skriva om Axel Gauffins monografi om Ivan Aguéli som publicerades i två delar 1940 och 1941. Den använde jag i min b-uppsats liksom de allra flesta som skriver om Aguéli. Det har blivit en form av standardverk och används mycket. Min idé var då att analysera hur Gauffin skriver om Aguéli, hur han förhåller sig till konstnären, beskriver honom, och, kanske än viktigare, vad han utelämnar om Aguéli.

Under förra sommaren scannade jag hela monografin och ocr-ade den så att jag hade hela texten som en Wordfil. Min tanke var att det blir lättare att söka i texten då.

Men det slog mig att uppgiften blir väldigt omfattande. Med nästa 400 sidor text skulle det säkert bli en intressant uppgift men alldeles för stor för en c-uppsats. Så jag tänkte om.

Nu arbetar jag med tanken att istället studera hur monografin mottogs i Sverige när den publicerades. Alltså vad som skrevs i tidningar och på andra ställen om den. Hur beskrev man den? Hur recenserade man den? En receptionsstudie alltså.

Fördelen med det är att mängden material är mer hanterbar och jag har nog det mesta jag behöver redan. Dels från mitt besök på Nationalmuseums arkiv. Gauffin hade sparat en del klipp om monografin. Dels från Svenska Dagstidningar, KBs databas. Jag tänker att det vore intressant att få reda på hur ett sånt viktigt verk togs emot av samtiden, även om de då kanske inte visste hur viktig monografin skulle bli senare.

Axel Gauffin fascinerar mig

Det kommer säkert bli tydligt framöver men jag kan säga det redan nu, Axel Gauffin fascinerar mig. Jag kom först i kontakt med Gauffin när jag skrev b-uppsatsen. Eftersom jag skrev om Ivan Aguéli var Gauffins monografi om Aguéli en central källa. Det är svårt att tänka sig att någon skriver om Aguéli utan att på något sätt använda Gauffin, så central är monografin.

Och det är förstås på gott och ont. Visserligen finns ingen som säger emot vad Gauffin skriver om, men det skulle kunna vara så att Gauffin har hittat på eller vinklat vissa delar. Det vet vi helt enkelt inte.

Men det jag tycker är så fascinerande att Axel Gauffin var en så viktig person i svensk konst och kultur under många år. Han anställdes på Nationalmuseum som amanuens 1913 och 1925 utsågs han till överintendent och var det fram till sin pensionering 1942. Och han var en flitig skribent, inte bara i böcker men också i tidningar och i andra situationer.

Så att han var en viktig person i dessa kretsar torde det inte råda något tvivel om. Konstigare då att det finns så lite skrivet om honom. Det finns ingen biografi eller liknande, inte vad jag kan hitta i alla fall.

Kanske det inte finns något intressant att skriva om, vad vet jag, men jag gissar att det finns en hel del att gräva i för den som vill och kan.

Bild från Wikipedia.

Andra delkursen – läsmoment

Andra delkursen kallas läsmoment och beskrivs så här:
”Momentet innebär dels studium av äldre litteratur av sådan art att studenten förväntas vara förtrogen med den, dels studium av svenska doktorsavhandlingar.”

Den stora skillnaden från första delkursen är att man nu studerar helt på egen hand, man har inga seminarier. En tanke är säkert att studenten ska förberedas för uppsatsarbetet som är eget arbete.

Som student får man välja mellan ett antal böcker att skriva om och sen ska man också hitta en svensk doktorsavhandling. Jag valde Cennino Cennini ”Boken om målarkonsten” och Ragnar Josephsson ”Konstverkets födelse”. Det är böckerna. Sen valde jag Axel Gauffins avhandling om Simon Marcus Larsson.

Lärarna ger ett antal frågeställningar om varje text som man ska ta upp i sina svar. Nu har jag inte lämnat in och fått betyg än, men uppgiften passade mig ganska bra. Det knepiga, för de flesta, tror jag är att arbeta helt på egen hand. Man måste börja i tid så det inte blir alltför mycket att göra på slutet. Jag hade läst klart alla tre texterna före juluppehållet så jag kunde koncentrera mig på att skriva då och det fungerade bra.

Första delkursen – teori och metod

Delkursen beskrivs så här:
”Den inledande delkursen ger kunskaper om konstteorins och estetikens historia, materialkunskap och dokumentation samt kriterier för vetenskaplig text.”

Vi fick ett antal inlämningsuppgifter med frågor att besvara utifrån kurslitteraturen som var Gombrich ”Art and illusion : a study in the psychology of pictorial representation” och Kjørup ”Människovetenskaperna : problem och traditioner i humanioras vetenskapsteori”. Varje vecka hade vi ett digital seminiarum där vi kunde diskutera kring litteraturen med lärare och varandra.

Båda böckerna är ganska mastiga och svåra, tycker jag. Jag fick läsa dem flera gånger för att ens försöka komma närmare texten. Så ett bra tips är att börja läsa tidigt och läsa om, även innan du vet vad inlämningsuppgifterna är.

Inlämningsuppgifterna handlade i stora drag om att läsa olika vetenskapliga artiklar och svara på frågor som vilken teori använder sig författaren av eller vilken vetenskaplig tradition tillhör hen. I många fall så måste man liksom läsa mellan raderna eller tränga in bakom texten och göra ett rimligt antagande och bygga argumentation för det antagandet utifrån litteraturen.

Jag kan ha fel förstås men min uppfattning är att lärarna vill se att du har läst artiklarna och litteraturen samt att du kan resonera utifrån litteraturen. Det handlar mindre (eller inte alls) om att du gör rätt eller fel val utan att du visar att du har tillgodogjort dig litteraturen och kan beskriva ditt resonemang. Det är svårt för man vill instinktivt svara rätt men jag tror inte det i alla fall finns ett rätt eller fel svar.

Så första delkursen var intensiv men mycket att läsa och ta till sig. Seminarierna som vi hade i Zoom (och bara textchatten i Zoom, inga videomöten) var inte så hjälpsamma tycker jag, inte för att skriva inlämningsuppgifterna i alla fall.

C-kursen är igång

Inför höstterminen 2020 kom jag in på c-kursen i konstvetenskap vid Uppsala universitet. Den löper hösttermin och vårtermin på distans 50% studietakt.

Kursen består av tre delkurser.

Första delkursen (7,5hp) heter teori och metod och i den skriver man ett antal inlämningsuppgifter utifrån att ha läst texter i artoklar och böcker. Under kursen har man digitala seminarier, ett i veckan, där deltagare och lärare diskuterar centrala frågor.

Andra delkursen (7,5hp) kallas läsmoment och i den arbetatar man på egen hand utan seminarier. Man läser två böcker och en doktorsavhandling och skriver om dem utifrån frågor man får från lärarna. Jag har läst Cennino Cennini ”Boken om målarkonsten”, Ragnar Josephsson ”Konstverkets födelse” och Axel Gauffins avhandling om Simon Marcus Larsson.

Sista delkursen är att skriva uppsatsen (15hp).

Just nu är vi i slutfasen av andra delkursen som ska lämnas in senast 17 januari. Jag har två texter klara och känner mig väl hyfsad nöjd.

B-uppsats om Ivan Aguéli

Min b-uppsats i konstvetenskap har titeln ”Det oändligas expansion. En förklaring till Ivan Aguélis målning Gotländskt landskap med en biografisk metod” och den lades upp vid Linnéuniversitetet.

Abstrakt

Ivan Aguéli målade Gotländskt landskap 1892. Det är en landskapsmålning som tillsammans med andra målningar från samma tid representerar en tydlig kursändring i Aguélis konstnärskap. Med en biografisk metod spåras i uppsatsen möjliga anledningar till den nya inriktningen i Aguélis konst som de tar sig uttryck i Gotländskt landskap. Uppsatsen fokuserar på tiden före Aguélis första resa till Frankrike 1890, vad som hände i framförallt Paris, och tiden efter det, då han vistades en del på Gotland igen. Resultatet visar att den nya inriktningen i Aguélis konst kan spåras framförallt till hans möte i Paris med Emile Bernard vilket för Aguéli innebar en introduktion till syntetismens och symbolismens läror.

Du kan ladda ner den här.

Bloggar igen

Det var länge sedan, flera år faktiskt, sedan jag bloggade senast. Men nu kände jag att jag ville prova på det igen.

Vad ska det då handla om? Som bloggens namn antyder så ska det handla om mina studier i konstvetenskap.

Besök på Nationalmuseums arkiv

Idag var jag på besök på Nationalmuseums arkiv på Skeppsholmen i Stockholm. Mitt första besök på liknande arkiv eller bibliotek. Man får kontakta dem på förhand, säga till vad man vill titta på så de kan hämta det ur arkivet och boka en tid. Sen kommer man dit, får det material man begärt och får sitta i deras läsesal och titta igenom det. Jag hade bett att få se Gauffins sparade dokument från arbetet med Aguélibiografin vilket visade sig vara två kartonger med en mängd dokument. Jag fotade av allt med telefonen vilket blev runt 800 bilder. De måste jag nu gå igenom för att se vad som är värt något. Ett problem inser jag är att läsa deras handstil. Man skrev vackert på 40-talet, men inte alltid så lätt för oss att läsa. Det blir säkert fler besök där.